Mejeritekniskt Forum

Mötesplatsen för oss inom mejeribranschen i Sverige

Studiebesök på Jæren

Tweet about this on TwitterShare on FacebookShare on LinkedInEmail this to someonePrint this page

Studiebesök på TINE:s ”nya supermejeri” på Jæren/Kiamarka, Norge den 1 december 2014

 

Jaerenmejeriet
Mejeritekniskt Forum (MTF) arrangerade en studieresa till Tines nya stor-mejeri Jæren/Kiamarka. Det var 13 nyfikna deltagare som deltog och efter den av MTF arrangerade busstransporten från flygplatsen ankom vi till det nya mejeriet.

Vi blev mycket väl mottagna av mejerichefen Stig Hove och hans personal som med engagemang delgav oss allt om det nya mejeriet. Lunch fick vi också – vilket vi uppskattade mycket.

Projektet

Stig Hove berättade, att Jæren är en av TINE:s 12 anläggningar för ”Fasta produkter”. Det är det största projekt som TINE genomfört och det är en så kallad ”Green Field Site” med en golvyta på 37.000 m2.

Här följer ett axplock av händelser från planeringen och färdigställandet av anläggningen:

År Aktivitet
2000 Idéskiss 2001
2001 Budget
2007-8 Förprojektering
2008 Beslut med en estimerad totalkostnad på 1,4 MNOK
2009 Byggstart
2011 Färdigt senhösten
2012 • Första mjölken på försommaren
• All mjölk från Tine mejeriet Kleppe (smör) och Tine mejeriet Sør på Vikeså (ost)
2013 All mjölk från Tine mejeriet Voll
2014 Tine mejeriet Nærbø stängdes september (ost) (fyra mejerier har blivit ett nytt stormejeri)

Totalkostnad för det färdigställda mejeriet är nu uppe i 1,7 miljoner norska kronor.

Invägningen är 3,9 – 4,5 miljoner liter per vecka. Vid jul/nyår 2014 kommer invägningen att uppgå till 5 miljoner liter per vecka.

Mejeriet behandlar cirka 200 miljoner liter mjölk per år till ”Fasta Produkter”. Det motsvarar 15 – 20 procent av all mjölk i Norge.

Målsättningar för Projektet – Nya supermejeriet Jæren

  • Spara driftskostnader – målsättning 30 M NOK/år genom:
    • Högre produktivitet
    • Lägre energikostnader
  • Öka intäkterna i framtiden genom:
    • Att lättare att kunna anpassa sig till nya krav
    • En större flexibilitet
    • Att bättre kunna utnyttja mjölkens näringsämnen
  • Positiva miljöeffekter med ”Miljögartneriet (tomatodling) genom
    • Att tillvarata 30°C spillvärme
    • Att tillvarata överskottet av CO2
    • Att bättre utnyttja mjölkens vatteninnehål
    • Att tillvarata spillvatten som håller cirka 50°C
  • Skapa en attraktiv arbetsplats genom:
    • Att man får positiva HMS effekter
  • Tillvarata effekterna av utbildning genom:
    • Utbildning på universitet/högskolor
    • Vidareutbildning inom kemi / process
    • Utfärda Mästarbrev – Ostmästare
    • Ökad processförståelse och teknisk kompetens

Det nya stormejeriet medför också stora utmaningar genom:

  • Nytt styrsystem
  • Ny teknologi
  • Ny komplex automation
  • Behovet av att flytta personal och lösa övergångar

Ost-avdelningen

Ost-avdelningen presenterades av Kjetil Hælstad. Bland utrustningen kan nämnas:

  • Ystmjölkspastörer 2 x 40 000 l/h med micro-filtrering (typ Bactocatch) , separator och standardisering (GEA utrustning)
  • 7 x 20 000 liter OST tankar (som fylls varje halvtimme)
  • Bruksyratankar 3 x 15 000 liter (tillsättning av 1% till varje ystning)
  • Ostformar Laude, efterpress och disk (Skala)
  • ”Ozon behandling” av all saltlake (De Kolokslag)
  • 2 packlinjer (Sealed Air)

Det görs 40 ystningar per vecka. Av detta blir det:

  • 12 000 ton Jarlsberg (skorpfri)
  • 3 500 ton Norvegia
  • 3 500 ton pizza/pasta ost

Ostavdelningen har 35 anställda varav 18 i ystningen och 17 i paketeringen.

Smör-avdelningen

Smör-avdelningen presenterades av Jeanette……Bland utrustningen kan nämnas:

  • Kontinuerlig smörlinje från SPX – 4 000 kg/h
  • Benhill bitningsmaskin
  • Brelett – SPX/Gerstenberg/Schröder – 4 500 kg/h
  • 4 robotlinjer för paketering/pollettering

Här produceras:

  • 4 300 ton Smör
  • 3 600 ton Brelett (margarin)
  • 1 100 ton Prim (som svenskt messmör)
  • 800 ton smörolja (manuell linje), smöroljan går in i Brelett-produktionen

Totalt 21 artiklar produceras.

Smöravdelningen har 22 anställda som arbetar 5 dagar i veckan i 2 skift (växlar varje vecka).

Smörproduktion kom igång i mars 2012 liksom smöroljan. Brelett-produktionen startade i april 2012, men det är fortfarande lite problem med automationen. Prim har producerats sedan maj 2013.

Det är inte längre någon smörbrist i Norge.

Pulver-avdelningen (Myse/vassle)

Pulver-avdelningen presenterades av Ionel-Nicu Radu. Bland utrustningen kan nämnas:

  • Vasslepastörer 2 x 45 000 l/h (10 timmars drift per pastör men de kan köras 24 timmar) för att stoppa syrningen. Temperatur 72°C och 15 sek, pH 6,3 – 6,5.
  • Clarifiering – ostmassan tillbaka i linjen
  • Separering – vasslegrädden till smöroljelinjen
  • Koncentrering med RO filter från TS 5,5% till 17 – 18% med filter från DSS
  • Fraktionering med UF/ NO filtrering
  • Retentat från filtreringen till WPC-torkning och packning
  • Permeatet från filtreringen håller 12,8% TS till indunstning och höjs till 62% TS
  • 5 x 25 000 l kristallisationstankar vid cirka 15°C
  • Permeat-torkning och packning
  • Indunstare både MVR och TVR
  • Torken körs normalt i 6 dygn och 3 skift

Här produceras:

  • Vasslepulver
  • WPC 80
  • Mineraler
  • Lactos permeate
  • Vatten

Förr gick 50 procent av vasslen tillbaka som djurföda.

Pulveravdelningen har 31 personer anställda.

Energicentralen

Energicentralen presenterades av Torbjørn Kvia. Han berättade om de positiva miljöeffekter som man fått.

Miljøgartneriet

Det är en tomatodling i växthus på 7,7 hektar. Det ger förutom utmärkta tomater:

  • Att 30°C spillvärme kan utnyttjas
  • Att överskottet av CO2 kan tillvaratas
  • Att man får ett bättre utnyttjande av mjölkens vatteninnehåll
  • Att spillvatten på cirka 50°C tas tillvara

Kyla framställs (< 1°C) och värmen överförs till värmepump. Den skall gå minst 8 000 timmar, säger Kvia. Går den mindre än 5 000 timmar glöm då investeringen, säger han vidare.

Elektricitet och Hetvatten

CHP (Combined Heat & Power) är installerad och naturgas används för produktion av egen ström 1.415 kW till en kostnad av 45 öre och hetvatten (95oC).

Den planerade 30-procentiga besparing i energianvändning är ännu inte i uppnådd. Inte desto mindre ser TINE idag en större besparingspotential. Det borde gå att spara ända upp till 50 procent av den energi som förbrukades vid beslutet år 2008.

Kvalité och laboratoriet

Kvalité och laboratoriet presenterades av Ashild Båtnes. Avdelningen har 12 anställda och laboratoriet är bemannat från kl 06 till kl 17.

Båtnes nämner att man har några speciella kvalitetskontrollpunkter CCP:

  • Röntgen på alla ostar
  • Metalldetektor på WCP pulver
  • Magnet i pulverströmmen för andra pulverkvaliteter

Kvalitetsarbetet innefattar bland annat ett Lean Manufacturing System som bygger på bra arbetssystematik och att allt har sin fasta plats, 6S, OEE – startar på vissa fyllmaskiner och flexibelt arbete.

Till sist

Tine-folket som vi mötte var mycket öppna och stolta över anläggningen och de nya teknologier som är implementerade i mejeriet. Ett intressant och givande besök som vi tackar dem varmt för.

Pehr-Eric Pehsson

Updated: 5 februari, 2016 — 10:32
Mejeriteknisktforum © 2017 Frontier Theme