Eddis ost förbjuds att tillverka, hantera, förvara och släppa ut livsmedel på marknaden. Om företaget bryter mot reglerna kommer Livsmedelsverket att döma ut ett vite om 50 000 kronor, skriver nt.se
Bristerna i hygienen var så omfattande och allvarliga att de livsmedel som tillverkats på platsen, och råvarorna som förvarats där, innebär en betydande risk för konsumenternas hälsa. Det konstaterade Livsmedelsverket under ett kontrollbesök.
Matfetter är ofta gjorda på en blandning av olika fetter, till exempel rapsolja, solrosolja, palmolja och smör. Flytande matfetter och smörgåsfetter gjorda på rapsolja innehåller nyttigt omättat fett, bland annat omega-3-fett, som är bra ur hälsosynpunkt. Även olivolja innehåller omättat fett.
Smör och palmolja innehåller däremot mycket mättat fett och lite omättat fett, vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom.
Olika matfetter påverkar miljön olika mycket. Rapsolja, och matfetter med mycket rapsolja, och olivolja påverkar generellt sett miljön mindre än palmolja. Från december 2014 måste det stå i innehållsförteckningen vilka vegetabiliska råvaror som ingår i oljor och matfetter.
Smör orsakar större utsläpp av växthusgaser än raps- och olivolja. Det beror bland annat på att smör kommer från kor som släpper ut stora mängder metangas.
Vilken sorts matfett du använder påverkar miljömålen om en giftfri miljö, ett rikt odlingslandskap, ett rikt växt- och djurliv samt begränsad klimatpåverkan.
Efsa, den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, bör göra en ny vetenskaplig granskning av hur socker påverkar hälsan. Det anser myndighetscheferna på livsmedelsverken i Sverige, Finland, Danmark, Island och Norge. Orsaken är att det finns ny forskning om sambanden mellan sockerkonsumtion och övervikt och typ-2-diabetes.
Sedan Efsas senaste granskning 2010 har det kommit mycket ny forskning om sambanden mellan sockerkonsumtion och övervikt och typ-2-diabetes. Efsas bedömning vid den tidpunkten var att det inte fanns tillräckligt med underlag för att sätta ett referensvärde – maxvärde – för tillsatt socker.
Livsmedelsföretag kan använda Livsmedelsverkets kostråd i märkningen på paketen och i sin marknadsföring om de vill. I första hand gäller det för mat som klarar Nyckelhålskraven, det vill säga med mindre socker och salt, mer fullkorn och fibrer och nyttigare eller mindre fett.
Livsmedelsverket har tidigare sagt nej till önskemål från branschen om att få använda kostråden i märkning och marknadsföring. En viktig anledning var att det skulle kunna missuppfattas som att verket har godkänt en produkt som är märkt med kostråden, eller att en produkt skulle ha näringsmässiga fördelar jämfört med andra motsvarande produkter som inte är märkta med kostråden.
Opastöriserad mjölk får inte säljas i butik, utan bara säljas eller skänkas bort i liten skala på bondgårdar direkt till konsument.
Från 1 september 2016 gäller nya regler som förtydligar förutsättningarna för försäljningen. Gårdar som vill sälja opastöriserad mjölk direkt till konsumenter måste registrera sig hos länsstyrelsen för att de ska kunna kontrollera mjölkproduktionen. Mängden mjölk som gården får sälja begränsas till högst 70 liter i veckan. Dessutom ska den som köper opastöriserad mjölk få skriftlig information om riskerna med opastöriserad mjölk och hur mjölken ska hanteras.
D-vitamin är ett av få vitaminer som kan vara svårt att få i sig i tillräcklig mängd. Därför föreslår Livsmedelsverket att den nuvarande obligatoriska berikningen utökas, så att fler sorters mjölkprodukter, vegetabiliska drycker, matfetter och oljor berikas med D-vitamin. Dessutom höjs nivåerna av D-vitamin i flera av produkterna.
Livsmedelsverket skickade ut ett förslag på remiss i maj 2015. De allra flesta remissinstanserna tyckte att förslaget var bra, men ett par av dem hade synpunkter. Det ursprungliga förslaget har omarbetats med anledning av remissinstanserna synpunkter och skickas därför ut på ny remissomgång.
D-vitamin är ett av få vitaminer som kan vara svårt att få i sig i tillräcklig mängd. Därför föreslår Livsmedelsverket att den nuvarande obligatoriska berikningen utökas, så att fler sorters mjölkprodukter, vegetabiliska drycker, matfetter och oljor berikas med D-vitamin. Dessutom höjs nivåerna av D-vitamin i flera av produkterna.
Fisk, skaldjur och berikade mjölkprodukter är bra D-vitaminkällor, och även ägg, kyckling och kött innehåller en del av vitaminet. Trots det är det många i Sverige som inte får i sig tillräckligt. Därför föreslår Livsmedelsverket att fler livsmedel än tidigare ska berikas med extra D-vitamin. Mjölkprodukter utan tillsatt socker och med fetthalt upp till 3 procent, motsvarande vegetabiliska produkter och matfett som smör och oljor ingår i förslaget.